Calmigos

I onsdags gick jag med Moya och Mira en lång skogspromenad tillsammans med Ann, Chanja, Lina och Dolly. Det småregnade och blåste men det är alltid skönt att komma ut i skogen, oavsett väder! Hundarna hade jätteroligt. Sist gjorde vi även lite uppletandeövningar och tränade lite annat. Eftersom vädret inte var det bästa hade jag ingen kamera med mig men Lina tog lite bilder som kan ses i hennes blogg:
http://thelifeofdolly.blogg.se/

Och i fredags träffade vi fodermatte Marie med Edilia. Det var jättekul att se Edilia igen. Det händer ju så mycket det första året så det är ibland stor skillnad i utseende mellan träffarna även om det blir ofta. Edilia och Enya, vår andra fodertik från E-kullen, har nu blivit väldigt lika varandra i typ. De är ganska små men breda i kroppen. Jättesöta båda två!



Edilia tyckte det var jättekul att springa lös och leka med Moya och Mira. Sen visade vi hur duktiga M&M är på uppletande så matte Marie skulle få se hur hon kan träna med Edilia :-)

Att hundar kan vara olika mycket skenvalpiga har vi verkligen märkt! Moya blir på sin höjd lite keligare två månader efter löp men Mira, med henne är det en helt annan historia! Hon tror helt plötligt att alla hennes pipleksaker är valpar. Hon går och bär på dem, lägger dem till sina juver och morrar åt Moya om hon närmar sig. Suck! Hon äter sämre och går omkring och ser allmänt olycklig ut och gnyr och gnäller.

Tack och lov så hjälper det att lägga bort just pipleksakerna och då blir hennes tillstånd under kontroll. Men det svåra är just att gömma pipleksakerna så hon inte märker var de är. Om jag bara slänger in dem i en garderob så väcker hon oss på nätterna och hoppar på handtaget och gnäller. Just nu ligger de i en plastpåse i grönsakslådan i kylskåpet. Men i morse när jag tog fram pålägg så var hon där med sin nos och började "prata" olyckligt... Snabbt stängde jag skåpet men skadan var skedd och hon började yla och leta och tror ni inte att hon hittade en gammal trasig pipkanin. Var sjutton kan den ha legat? Suck, så nu kräver kaninen Miras fulla koncentration och passning. Jag får be sonen lägga den till samlingen i kylskåpet när vi åker till skogen senare....


Tokiga Mira! Tur att din älskade ring inte blir en bebis.

I morse när jag vaknade låg Moya sked med min mage och Mira låg mer eller mindre PÅ min rygg och snarkade mig ljudligt rakt in i örat. Själv låg jag som en hotdog mellan mina två dogs. Det skulle ha blivit en bra bild till fototävlingen som perroklubben anordnar "perron i vardagen" om någon hade funnits där som hade kunnat ta ett foto på oss :-) Per hade redan åkt till jobbet och ungarna sov så klart, det är ju lovvecka. Tänk, jag som ALDRIG skulle ha en hund i sängen men Per kunde inte motstå Moyas bruna bedjande ögon när hon var valp och på den vägen är det... nu kan jag inte föreställa mig att INTE ha mina hundar i sängen. Tänk, så man kan ändra sig!

Puss på matte

Miras päls i ansiktet har blivit annorlunda. Det kanske syns på bilden ovan. Det växer liksom inte ut på nosen och på hjässan lika bra som tidigare. Det ser ut som att man klippt fram hennes ögon men det gör vi inte. Jag tycker också att pälsen känns lite sprödare och torrare där. Vi testade henne för thyroidea men det var det inte, vi behandlade henne mot noskvalster utifall det skulle vara det, sen gav vi henne omega 3 som tillägg, sen bytte vi foder så de äter fryst färskfoder (Bravo) ett mål om dagen och så annan sorts torrfoder också. Moya fick finare päls vid foderbytet, den blev mycket blankare och när man klipper ner henne är hon inte ens så mattsvart som hon kunde vara förut. Det är blankt ändå in. Men Mira ser likadan ut. Är det någon som upplevt något liknande. Det här började förra vintern och vi tänkte att det kunde vara den kalla vintern och torr luft inne... men det har hållt i sig över sommaren och hösten nu. Hon kliar inte mycket och verkar inte störd av det men konstigt är det!

Det är verkligen som att ha två hundar i en när man har perros! Från en lurvig mysig lufs:






 till en smärt och smidig hund på en timme eller två eller vad det nu tar att klippa:

 Moya var ganska långhårig den här gången och jag funderade på om vi skulle spara hennes päls och ställa ut henne på Älvsjömässan i december men jag insåg att den skulle nog inte klara sig i fint skick så länge. Så fram med klippmaskinen och åter igen hade jag glömt att hon var såååå liten! Jag fick lov att ställa mig på vågen tillsammans med henne för att se om hon tappat vikt eller något men det hade hon inte så hon var tydligen så liten förut också :-)

Idag har Moya ögonlyst inför parning. Det såg bra ut! Hon hade en mycket liten prick på ena ögat som inte var av ärftlig karaktär. Så då är allt ok, all hälsa är som den ska och vi kan para henne vid nästa löp! Det är så spännande!

Det är med förundran man ser sina perros enorma vilja att arbeta. I går körde vi lite uppletande utanför vårt hus i högt gräs. Mira är helt FENOMENAL när det gäller att hitta sina älskade leksaker! Moya är också duktig men i detta klår Mira henne med hästlängder.


Mira

Men när det gäller kvickhet i rallylydnad och tricks mm. då är Moya helt oslagbar. Det är så kul att träna sådant med henne för hon sprudlar av energi! Nästan för mycket i vissa tillfällen :-)


Vi tog några vackra porträtt på Moya nu när hon är så långhårig och fin. Vi velar om vi ska klippa pälsen eller inte... men snart kommer regn och slask och då är det skönare att ha en kortklippt perro :-)
 


Fler nya bilder finns på Moya på hemsidan. Och även bilder från E-kullens valpträff. Vi fyller på vartefter vi hinner på hemsidan nu så kika in på nyheter där ibland....

Hösten är här på allvar men med ganska milda temperaturer. Vi har haft en skön helg med många och långa skogspromenader. Enya har bott hos oss i helgen igen och det går jättebra! Hon är så duktig för att vara en 6-månadersvalp! Lydig och följsam.

Här är Enya i skogen


Här busar Enya, Mira och Moya


Enya har hittat en jättegod pinne

Det är härligt att se hundarna i skog och mark! Mira mår förresten mycket bättre nu än hon gjorde i vintras. Antagligen var det den stränga kylan som gjorde att hennes höfter värkte extra mycket.



Enya, Moya och Mira på en härlig promenad i skogen

Vi har träffat Dolly (Calmigos Dorisa) på promenad i skogen idag. Dolly har hunnit bli 1 år och 4 månader och är fint byggd tycker vi :-) Hon är ca 44 cm hög och väger 16 kg. Hon har stort och fint huvud. Hon påminner oss jättemycket om pappa Lukas men är nog lite kraftigare än honom.

Hennes bruna fläckar håller på att blekna, men när man tittar längst in vid huden så ser det fortfarande mörkbrunt ut men i topparna är pälsen helt vit  (!?) Det ser ut som om matte har doppat hennes hårtoppar i klorin :-)


En kelig och glad tjej är hon!

Man måste ju ha något i munnen när man hälsar!



Och till sist ett fint porträtt av Dolly


Den 2:a oktober är det dags för MH-beskrivning för hela D-kullen. Det ska bli så spännande att se hur genomsnittet blir för en hel kull.

Nu är det Enyas tur att bo hos oss en vecka när matte Biggan är på fjällvandring med Enyas mamma Dita. Det är som att ha en vit kopia av Dita här hemma. Hon ser ut att vara stöpt i exakt samma form som sin mamma! Nej, hon har lite mer böj på svansen än henne men annars är det precis likt :-) Uttrycket i ansiktet och sättet de travar, ja,  det är så vi kallar henne Dita ibland av misstag.


Men hon är lite annorlunda till sättet än Dita. Hon är mycket "hoppigare" och hon är en riktig knähund som ÄLSKAR att gosa. Det spelar ingen roll vems knä man får sitta i. Precis som pappa Rotti! Han vill ju upp i alla människors knän! Tänk så kul det är med avel, att få se hur både föräldrars och kanske ibland mor-eller farföräldrars drag och karaktärer syns i valparna :-)



Enya går jättebra ihop med Moya och Mira och hon hann även leka med lilla Freddie innan han flyttade till sin familj. Här sitter hon och poserar på kvällspromenaden med Moya:


Mira har det lite eländigt nu för hon har skadat sin sporre på ena framtassen. Den blev fult svullen och inflammerad men vi vet inte vad som har hänt. Hon äter penicillin och antiinflammatoriskt. Idag är hon lite bättre och fick följa med till skogen med ett bandage runt tassen/sporren så hon inte ska fastna i grenar med den.

Moya är mormor till tre kullar och farmor till två. Just nu är hon extra mycket mormor när lille Freddie (Finito) bor hos oss.

Det är inte utan att man ser vissa likheter, eller hur.




De är så söta tillsammans!

Tant Mira är också tålmodig och snäll och låter valpen leka med ringen till och med.

Edilia har hunnit bli 4,5 månad och det var dax för första klippningen. Hon var jätteduktig på klippbordet. Stod så stilla och tyckte inte alls att maskinen var läskig.
Här är hon före:


Och efter:




Edilia är vid 4,5 månader ca 38 cm hög och väger 10,5 kg.

Finito (som ska kallas Freddie) somnade i Edilias lockar.


När han vaknade var han jättenyfiken på Edilia.


Och snart lekte de så fint.

Dinas första officiella utställning (hon har ställts en gång inofficiellt tidigare) gick bra. Hennes päls var för dagen i ett mycket tovigt skick och det gillade inte domaren så hon fick en 2:a i kvalitet pg a "för ullig och tovig päls idag".

 Annars fick hon bra krititk så vi är nöjda med hennes debut som var i juniorklass. Några av de bästa kritikraderna var: "Kraftfull junior, bra storlek och balans, utmärkt hals, välutv. kropp och förbröst, bra rygg och rör sig med bra steglängd" Det som förutom pälsen var mindre bra enligt den här domaren var att hon "behöver bli starkare bak" och att hennes huvud bara var "ganska bra"

Sen fick  pälsen äntligen falla för maskinen. Det fanns inget annat alternativ än att ta 10:ans skär som lämnar 1,5 mm. Det tog 1,5 timme och Dina var verkligen jätteduktig!

"Äntligen klara" tänkte nog Dina.

En av våra fodertikar från D-kullen, Dina, har hälsat på. Hon fick bada i vår pool.


Det var nog skönt för hon  är väldigt långhårig. Men pälsen får hänga med en vecka till för hon ska ställas i Köping i helgen.

Vår fodertik Enya från E-kullen och hennes mamma Dita med matte Biggan kom förbi...



Här försöker dotter och mor fånga en boll i poolen.


Till slut trillade Enya i men hon blev inte rädd. Det är för övrigt inte mycket som skrämmer den lilla damen!



Jättefin och trevlig tjej! Ska bli kul att följa henne!

Idag, den 2 juli, fyller Dita 3 år. Tyvärr kan vi inte ladda in bilder från min mobil men jag har fått så många söta bilder på Dita och hennes dotter Enya (som är vår nya fodertik) när de äter tillsammans och sover tillsammans och badar tillsammans. De båda trivs verkligen med varandra!
        
  Dotter Enya..    och mamma Dita som blir 3 år idag!

I morse när jag vaknade tidigt låg det en kolsvart smäcker hund bredvid mig med huvudet på Pers kudde (Per är på fiskeresa så hans säng är för tillfället tom) och sträckte ut sig i hela sängen. Bärnstenarna runt halsen gnistrade i morgonsolen som sken in genom fönstret. Namnet "Panterprinsessa" dök plötsligt upp i mitt huvud. Varför kan man undra. Eller kanske inte. Det är synd att man inte alltid har en kamera bredvid sängen. Hon såg verkligen ut att njuta, härliga Zoya!

Även Zoya har badat i poolen idag. Vi har ingen grunddel i poolen så vi fick bära i henne och så simmade hon till kanten direkt och ville upp. Per har försökt fixa diverse trappsteg och flytbryggor som hundarna ska kunna använda att gå upp på men de envisas med att simma till ett ställe mitt på poolen och eftersom vi alltid är med när de får bada så stöttar man dem lite bakom nacken bara och så kommer de lätt upp ur poolen.

Det är fler som har frågat hur Moya kommer upp på flytsakerna i poolen och hon hoppar helt enkelt ut på dem när de flyter in till kanten i poolen. Men hon tittar alltid på oss först för att be om lov. Sen när de närmar sig kanten igen hoppar hon av :-) Hon har alltid varit våghalsig, Moya. Mira vågar sig inte ut på flytsakerna och hon simmar inte gärna heller. Hon tycker mest om att bada i grunt vatten där hon kan leta leksaker på botten. Ja, de är roliga de små liven. Och olika, och kul är väl det :-)

Mira och Zoya fortsätter krampartyt och Moya accepterar Zoya helt och fullt. Ikväll var vi vid stora ängen igen och samma tokrace upprepade sig som härom kvällen. Nu såg jag att även Zoyas svans blir rak när hon springer så där fort. Zoya är snabbast av de tre och hon är så lik pappa Chanto i stilen när hon leker och far omkring.

Våra hundar får bada i vår pool - men bara när vi säger att de får. Moya älskar att simma i poolen och kan komma och tigga att vi ska låta henne bada.

En annan av Moyas favoritsysselsättningar är att guppa omkring på diverse flytmadrasser i poolen :-) Det går lika bra tillsammans med någon människa eller ensam.
När hon väl hoppar i land så skakar hon sig så noga precis som att hon tror att hon har badat :-)

Moya guppar omkring ...ibland sitter hon...


...och ibland ligger hon :-)

Aberlours Molina, eller Zoya som hon kallas, är och hälsar på hos oss :-) Hon är ju en så kallad parningsvalp efter vår Chanto och Susanne Halls Bella. 

Vilken härlig hund hon är Zoya! Jag måste verkligen berömma Johanna och resten av Zoyas foderfamilj som uppfostrat henne så himla bra. Mycket lydig och lyhörd är hon! Hon har dessutom en hel massa arbetsmotor men har inte svårt att koppla av för det.


Reserverad vet inte Zoya vad det är för något. Hon vill gosa med alla människor verkar det som. Och hon har dessutom lyckats med en bedrift som inte många klarat, och det är att få ner Mira på krambasis ute på gräsmattan! Mira, som kan vara (och nästan alltid är) riktigt bitchig mot speciellt yngre tikar som hon inte känner så bra, har på något sätt blivit nästan kär i Zoya :-) 





Mira ser ut som en liten gremling eller någon sorts björn :-)


De låg verkligen och kramades...:-)


Sen blev de så törstiga och delade denna "vattenskål" :-) Så söta!

Igår passade jag på att klippa Zoya. Även här visade hon hur duktig och följsam hon är som stod så stilla och inte protesterade mot maskinen någonstans. Under lockarna kom det fram en välbyggd 1,5 -åring. Jättekul att se! 

Vackra Zoya som matchar sin ögonfärg med bärnstenshalsbandet mot fästingar (!?)


Vilken blick!

Igår kväll på långpromenaden gick vi förbi en stor äng där vovvarna fick springa lösa. Det var så härligt att se tre lyckliga hundar i solnedgången. Mira sprang så fort så hennes krullsvans blev alldeles rak. (Det blir den bara när hon springer och leker "jaga mig lekar" med andra hundar och när hon sover :-)) Zoya har förresten exakt likadan svans som Mira men jag tänkte inte på om hennes blev rak när de sprang som galningar.


 

Calmigos Dorisa (Dolly) var här för klippning härom dagen. Jättekul att se henne som vanligt. Och hon blir lika glad att se oss som vanligt :-)

Pälsen var ganska lång och jätte"vaddig" i botten. Vi fick lov att ta 10-ans skär som nästan inte lämnar någonting. Det blev en spansk nakenhund av Dolly :-) Men hon var glad för det! Fast det kändes nog lite konstigt att ta av sig luddjackan :-)

Så här såg hon ut före klippning.



(Någon efterbild blev det inte)

Nu har Dolly åkt hem igen till sin nya lägenhet. Jag gissar att hon sover sött efter att hon undersökt familjens nya hem för det har varit många intryck för henne hos oss idag: Dita med valparna och besök av olika människor hela dagen, promenad tillsammans med 3 andra vuxna hundar mm. Hon har varit jätteduktig och trevlig!! Verkligen.

Valparna fick passa på att träffa en ny hund alltså Dolly men de reagerade inget speciellt på henne. Dolly själv tyckte att valparna var lite konstiga :-)

Hela vuxna gänget idag: Dolly, Mira, Dita och Moya

Jättekul att vi fick låna dig idag!