Skenvalpighet

Att hundar kan vara olika mycket skenvalpiga har vi verkligen märkt! Moya blir på sin höjd lite keligare två månader efter löp men Mira, med henne är det en helt annan historia! Hon tror helt plötligt att alla hennes pipleksaker är valpar. Hon går och bär på dem, lägger dem till sina juver och morrar åt Moya om hon närmar sig. Suck! Hon äter sämre och går omkring och ser allmänt olycklig ut och gnyr och gnäller.

Tack och lov så hjälper det att lägga bort just pipleksakerna och då blir hennes tillstånd under kontroll. Men det svåra är just att gömma pipleksakerna så hon inte märker var de är. Om jag bara slänger in dem i en garderob så väcker hon oss på nätterna och hoppar på handtaget och gnäller. Just nu ligger de i en plastpåse i grönsakslådan i kylskåpet. Men i morse när jag tog fram pålägg så var hon där med sin nos och började "prata" olyckligt... Snabbt stängde jag skåpet men skadan var skedd och hon började yla och leta och tror ni inte att hon hittade en gammal trasig pipkanin. Var sjutton kan den ha legat? Suck, så nu kräver kaninen Miras fulla koncentration och passning. Jag får be sonen lägga den till samlingen i kylskåpet när vi åker till skogen senare....


Tokiga Mira! Tur att din älskade ring inte blir en bebis.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0