Buz på utställning

Vår lilla fodertik Buz som vi delar med Susanne P har idag ställts ut för första gången. Hon har hunnit bli 6 månader och utvecklas på allra bästa sätt! Hon blev Bir-valp med HP och jättefin kritik!
Tack Susanne för att du förvaltar vår lilla pärla på bästa sätt! :-)
 

L-valparna

Våra fyra L-godingar har nu snart bott i sina nya familjer i två veckor. Jag har ju hunnit träffa Lilia(Zilla) och Leo en gång och idag har Lorenzo och Leya träffat varandra. Så kul!
Här kommer bilder från familjerna:
Zilla åker båt:
Leos favoritplatser:
 
Enzo träffar hästen:
och Enzo busar:
 Saknar er! Vi får nog ordna en liten miniträff snart ;-)

Gunnar

Här kommer en liten uppdatering om Calmigos Julio som kallas Gunnar. Vi hoppas ju kunna använda honom i vår avel så småningom och Susanne, som vi delar avelsrätten på honom med, har träffat honom i helgen. Hon känner sig supernöjd med Gunnar som har blivit så här söt :
Gunnar är en liten men fint byggd hane som är väldigt social. Han är mentaltestad med etta på skott. Nu får vi verkligen hoppas att höftröntgen mm är bra också!!
Tack också till Sara som förvaltar honom så bra!

K-kullen 1 år

Idag gratulerar vi vår fina och sociala K-kull som blir 1 år.
Först två bilder på Kiara som kallas Selma:
 
Och så Kola som kallas Ada:
 
Och är är Kalimero som kallas Teo:
 
Kimbra som kallas Tessa:
 
Kayla i Tyskland som kallas Calma:
 Här är Karlino som kallas Charlie:
Karma:
och så har vi Kiwi som är vår fodertik och kallas Doris:
 

Nicke ställs ut

Nicke har varit på utställning i Österbybruk men han fick "bara" excellent den här gången och placerade sig inte. Så är det inom hundutställningssporten. Fina var ni i alla fall Hagar och Nicke! (och Zigge fick vara med på ett hörn också)
Nicke blev sen klippt och verkade tycka det var väldigt skönt att bli av med den långa pälsen!
 

Tack Enya!

Nu har Enya flyttat hem till sin lilla flock igen och det är ännu tommare hemma. Mamma Dita och Enya var jätteglada att se varandra igen och matte Biggan var ju väldigt efterlängtad så klart. Joya tyckte nog kanske först att vi skulle behålla Enya, men efter en stund lekte även de två igen.
Nu har det blivit lite förändring under våra hundar på hemsidan. Foderhundar försvinner från vårt delägarskap och nya tillkommer. Här ser vi Dita, Enya och Joya innan de åkte ifrån oss.
Tack söta, keliga och lydiga Enya för 4 underbara valpar! och tack Biggan för ett suveränt samarbete!!

L-syskon

Vilka underbara valpköpare man har! Jag skulle till Västerås med en av mina gymnasieklasser och då var Leos och Zillas hussar så snälla att de mötte upp oss i Arosparken vid Västerås tågstation och lät mig krama de små söta ulltussarna i fem minuter! Det lindrade valpabstinensen en aning. Tack!!
Hussarna frågade om jag tyckte de hade växt på en vecka men jag tyckte de hade krympt! Skämt åt sido så såg de väldigt små ut i den stora parken! Sötnösarna!
Syskonen tyckte också det vara kul att träffa varandra!
Alla L-valparna verkar ha haft väldigt lätt att flytta in i sina nya hem och sköter sig exemplariskt (än så länge:-))

Första J-valpen röntgad!

Jacinto (Chinto) var först ut och röntgade höfterna. Och det kunde inte bli bättre start för han fick a-höfter!! Hurra!
 

Brödernas MH

Nu har även Hermanito (Sancho) mentalbeskrivits.
Brorsan Heroz gjorde ju sitt för några veckor sedan. Så här lika och olika blev brödernas diagram:
Heroz:
 
och här är Hermanitos:
Enligt detta ska Heroz vara lite mer social och lekfull men Hermanito är modigare. Spännande!
 
Här är två bilder från Sanchos MH. Jag har fått bilderna av Jenny Linderoth som var med under dagen.
 
 
 

Moya 10 år!

Idag är ingen vanlig dag, det är Moyas 10-årsdag! För 10 år sedan föddes hon och hennes 10(!) syskon i Leeuwarden i Holland. Trots den stora kullen var det bara två tikvalpar men vi hade turen att få en av dem. Tyvärr har jag inte hört något av någon av hennes många syskon. Vi fick välja först av de två tikvalparna som var väldigt lika. Här är Moya 7 veckor gammal hos uppfödaren. Det var kärlek vid första ögonkastet! Hon såg ut som en liten leksakshund!
och första bilden hemma i Eskilstuna:

Det var en mycket lång bilfärd hem eftersom vi inte fick stanna och rasta Moya pga rabiesrisken. Året efter ändrades reglerna så man inte längre fick åka bil utan bara flyga hem valpar. Vi hade i alla fall angivit vår resväg till Jordbruksverket och laglydiga som vi är, så åkte vi raka vägen hem till Eskilstuna från Leeuwarden. Moya kissade och bajsade på tidningar på golvet i bilen. Vi stannade och köpte mat i drive-through på McDonalds.
Vilket äventyr det var för oss alla! Vår allra första perro och familjens första gemensamma hund...och barnen var ju så små!
 
Moya visade sig vara en helgalen och vild valp! Hon var totalt orädd och väldigt hoppig. Det enda hon från början var rädd för var vissa stora hundar. Men det satt nog i från kenneln i Holland där de hade en stor arg schäfer som vaktade. Valparna var livrädda för den.
 
Vi brukar säga att vi nog gjort alla fel man kan göra med en valp när det gäller Moya. Vi socialiserade henne alldeles för lite, vi var alldeles för otydliga ledare och vi skämde bort henne på alla sätt och vis. Vi lärde henne inte passivitetsträning osv osv. Men vi tycker ändå att hon har blivit bra i psyket :-) Hon är helt neutral inför främmande människor men älskar alla som hon lär känna. Hon är snabbtänkt och snäll och har mycket arbetsmotor!
 
Hela livet har hon varit väldigt aktiv och lite galen. Hon älskar till exempel att hoppa ut på flytmadrasser i poolen.
Här försöker vi även få Mira att gå ut på en madrass men det räcker med framtassarna tycker hon :-)
Här hoppar Moya i från bryggan men Mira stannar :-)
Apportera i vatten är nog det allra bästa Moya vet! Mira stannar gärna kvar vid grunt vatten och tar över pinnarna som Moya simmar och hämtar :-)
Åka båt har aldrig varit problem. Båda hundarna älskar det!
Moya var en av de första perrosarna i Sverige som blev SoR-Godkänd (sim och livräddning) Här är en bild från det testet när hon livräddar:
 
Snö är härligt också!
 Och att springa på ett öppet fält hör också till favoritsysslorna!
 
Men att sitta och softa och titta på utsikten har Moya gjort sedan hon var valp, livsnjutare som hon är!
 
Moya har haft lätt för andra djur och vill gärna ta hand om ungar av alla de slag. Här är en chinchillaunge och Moya naggade den i pälsen. Mira ville nog helst äta upp den. :-)
 
Tokiga Moya vill alltid vara i centrum. Om vi fotograferar valpar på en riggad stol så hoppar man naturligtvis upp där också. "Jag då matte, vill du inte ha en fin bild på mig?"
 
Vi är helt övertygade om att det finns en viss tjyvgen i Moya och som har gått i arv till många barn och barnbarn och barnbarnsbarn. Ständigt kommer Moya med saker i munnen som man ibland inte vet var hon har hittat. Om vi har besök så är hon direkt i nya människans väska och hämtar något spännande som en hårborste eller dylikt. Det tokigaste hon kommit bärandes på är en stor tung parfymflaska som hon bar i korken. Flaskan var så lång och stor så den nästan släpade i golvet :-) Tokfia!! Här är det bara ett  litet penntroll från barnens rum som hittats. När hon har stulit en sak är det som att hon vet att hon inte borde, och står och tittar så här under lugg lite grann...
 Det här är en vanlig syn av Moya också. Hon står och tigger vid godislådan i köket. Hon är mycket godisfixerad men inte så matfixerad.
Häftiga sitt- och liggstilar har hon också, vår härliga Moya. Så här sitter hon ofta:
Och så här ligger hon ofta:
Det här är en favoritplats också. Vid grinden till vårt hus där man ser gatan. Man måste ju hålla lite koll om någon kommer till oss. Jodå! Vakta och larma kan man! Men Moya är aldrig aggressiv! Hon har lite andra fula vanor förutom larmande och det är att pipa/gnissla i bilen när man åker på småvägar(närmar sig målet) och att rulla sig i allt äckel man kan hitta i skogen :-(
 
Här är Moya när hon var 8 år. För oss är hon finaste Moya i världen så klart!
 
Om Moya fick bestämma skulle vi nog flytta till Danmark. Hon fullkomligt ÄLSKAR de stora sandstränderna och vattnet!
 
Moya är väldigt förtjust i valpar. Hon fick en egen kull 2007 på 8 valpar. Den lättaste valpning vi haft av alla våra kullar. Hon väckte mig på natten av att hon började krysta och på 2,5 timme föddes alla 8. Moya visste precis vad hon skulle göra och skötte om de små så bra! 
 
 
När vi sedan haft alla våra kullar hemma är Moya ständigt med och vill vara hos valparna. Hon kräks till och med upp mat till valparna trots att det inte är hennes egna. Det gjorde hon även när vi hade valpträff med hennes egna valpar och de var runt halvåret. :-) Här vill hon in till en valp ur E-kullen
 Här är hon med lille Freddy från f-kullen:
 
Och här med Enya från e-kullen.
Här tigger hon valparna ur K-kullen förra sommaren. Vill ha!!
 Fina Moya!! Vi älskar dig!
Skogen är också en storfavorit!! Där kan man busa med kompisar. Här med Mira och Enya:
 
Agility är något av det bästa Moya vet. Tyvärr har hennes spondylos i ryggen satt stopp för hopp. Men tunnlar kan man ju fortfarande springa igenom.
Moya är sparsamt utställd och det är varken mattes eller Moyas favoritsyssla. Vi blir nog lite nervösa båda två. Men ett cert har Moya lyckats få i alla fall.
 
Rallylydnad däremot är ju superkul tycker Moya! Det är sporten som gäller nu på äldre dar.
Tre generationer. Moya på bilden 9 år (till höger), Zita 6 år (i mitten) och Mercy ca 7 månader (till vänster).
 
Stolar är väl gjorda speciellt till vovvar, eller?
Att ligga och sola sig innan det blir för varm sommar är härligt!
 
Moya tror nog att hon är en människa. Man kan inte glömma att skjuta in stolen, då sitter bums en Moya där.
 
Moya är nog väldigt bortskämd :-/ Men det gör inget när man är så snäll :-)
 Vart man än är så är det en Moyanos där. Om man så rotar i en låda eller bäddar sängen. Hoppas Moya får vara med oss MÅNGA år till!! Hon mår väldigt bra just nu. Pigg och glad och fin och med lagom hull! Fortfarande är hon väldigt svart i sin svarta färg! Lite grå under öronen. Hon har varit väldigt frisk under sina 10 år med undantag för olyckor med brutna revben, blodförgiftning(antagligen) och nu på senare år; ryggvärk periodvis pga sin spondylos. Men just idag på 10-årsdagen verkar hon må prima utan hältor eller smärtor :-)
Här är några nytagna bilder:
 
 Grattis väldens bästa Moya på 10-årsdagen!!!!!
 

TOMT!!

Ja, nu har alla valpar flyttat och det blev så tomt! Tur att vi får rå om Enya några dagar till. Hon har varit så duktig mamma och alla hundar har varit så otroligt sams.

Här kommer bilder på alla valpars familjer. Två flyttar till Västerås: Leonardo som ska kallas Leo: 
 
Och Lilia som ska kallas Zilla:
 
Och två till Stockholm: Leya som ska kallas Leya:

och Lorenzo "Enzo" samägs ju med oss och ska bo hos Sandra Frisk med familj:

Lycka till med de små!!
 

Första valpen flyttar

Snyft, nu har första L-valpen flyttat. Det känns ovanligt sorgligt men det är väl för att det har varit så pass lättsamt med bara 4 valpar. Tur att de varit lite jobbiga nu sista veckan. Annars hade nog de här valpköparna inte fått några valpar med sig hem ;-)
Leo flyttade först och han såg så här orolig ut en timme efter ankomst hemma i Västerås ;-)
oj, uppochner...hm och går inte att vända...

Lorenzo

Vår nye foderhane heter Calmigos Lorenzo och kommer att kallas Enzo i sin familj. Han flyttar ifrån oss i morgon och här kommer några bilder som en liten presentation av honom. Han är 8 veckor på bilderna och väger lite över 5 kg. Han är en liten kubik med en tass stadigt i varje hörn och han viftar på hela rumpan när han ser oss. En mycket kontaktsökande kille som kikar lite under lugg med bedjande blick.. liksom...hjärtat smälter...
 
 Det ska bli väldigt intressant att se hur Enzo utvecklas!
 

Spännande värld!

Vad är det Leya sitter och stirrar på så länge..? .så himla söt var hon!
 
Jo ett flygplan var det :-) och hon följde det hela vägen på himlen när det flög över oss.
 

8 veckor

Vi har tagit massor av bilder idag när valparna blir 8 veckor. De är såååå himla härliga och det känns sorgligt att de ska flytta snart. På torsdag åker första och på fredag de 3 resterande.
Fler bilder kommer i morgon...men Olas bilder från i söndags finns i inlägget under också.
 
 

Socialisering

Det är viktigt att socialisera valparna - redan på plats hemma hos uppfödare börjar detta arbete. L-kullen får träffa olika människor och även olika hundar. De får gå på olika underlag, höra olika ljud och se saker av olika slag. Sen måste detta arbete fortsätta i det nya hemmet. Här är Trasslas familj på besök. Nyttigt för valpar att träffa barn. Det blev ingen bra bild på Trassla dock.
  Och valparna har fått träffa min kusins dansk-svenska gårdshund, pappas tax och så våra andra hundar i hemmet förstås. Och så var vår fodertik Doris (C.Kiwi) på besök och valparna fick vara i närkontakt med en främmande hund. Doris var jättegullig med valparna!  Här kommer en bildserie som vi fick av Doris husse Ola:
Det är nu snart ett år sedan Doris tultade omkring här i samma utehage :-)

Fler bilder på Calma

Här kommer lite fler bilder när Calma (Calmigos Kayla) fick titeln Europavinnare och blev Jugendchampion i Dortmund i helgen.
 
Sen åkte pälsen av och så här vacker är hon under lockarna:
 

H-kullen NAD-fri

Nu har även Uffe testats fri från vingelsjukan och det innebär att vår H-kull är fri från föräldrarna. :-)
Här är Hercules (Sixten) när hav var ca 5 veckor gammal.
 

German Youth Champion!

Calmigos Kayla (Calma) har nu blivit tyskt unghundsutställningschampion och fått titeln European Winner-14!
 

J-kullen 1 år!

Jag brukar ju säga att tiden rusar på fort, men att J-kullen redan fyller 1 år idag känns verkligen overkligt! Hur kan det ha gått ett år sedan vår brunvita kull på 8 fina valpar tittade ut?
Bildbevis på att de är nästan vuxna kommer här. Först Jacinto "Chinto":
 
 
Och Joya som var så här smäcker och vacker under lockarna:
 Sen har vi Juanito som kallas Gimli:
 
Och Junior som kallas Zigge:
 
Och José som kallas Pons:
Sen har vi Smilla som heter Jolin i stamtavlan:
Jazza som kallas Tova får bli en repris från uställningen sist:
och sås sist men inte minst vår fine Gunnar (Julio) som vi hoppas använda i vår avel i framtiden. Det får bli repris på bilder på Gunnar också:
 
 
 
 
 
 

Valparna 7 veckor

Idag blir L-kullen 7 veckor och vi har tagit massor av bilder. Imorgon görs det lilla valptestet av en för valparna främmande person och sen bestämmer vi vilken valp som hamnar var någonstans. De är alla 4 personligheter, verkligen! Grabbarna väger ca 3 900 och tikarna 3100 och 3500. Lilia är minst.
 
 
Leonardo 2 bilder:
 
Leya 2 bilder:
Lilia 2 bilder:
 
Lorenzo 2 bilder:
 
 

H-kullen 2 år

 Vår härliga svartvita H-kull blir 2 år idag! GRATTIS till er alla! Här kommer färska bilder på skönheterna: Först 3 bilder på Hembra som kallas Kira och bor på Frösön:
 Och så 3 bilder på Harissa som kallas Ninka och bor i Örebro.
 
Och så har vi 3 bilder på fodertiken Nilla, som i stamtavlan heter Hildana och bor i Stockholm.
 
Och så killarna. Vi börjar med 3 bilder på Sixten som heter Hércules i stamtavlan. Även han bor i Örebro.
 

Och så har vi härlige Heroz i Trosa. 2 bilder på honom:
och så sist Hermanito som kallas Sancho och bor i Enköping. De färskaste bilderna jag har på honom är från Strängnäsutställningen i mars:
 
 Här är de alla 6 i valphagen för två år sedan. Forfarande lika kolsvarta i färgen. Från vänster ser vi Heroz, Sancho, Ninka, Sixten och Kira, Nilla är den som är överst. Vi är supernöjda med vår h-kull som är sociala och fina! De har mycket arbetsmotor hela gänget!
 

Klippta

Det är ju lite skillnad på en klippt och långhårig perro!
Här är Dita och Joya före och efter :-)
Men på nedre bilden sitter Joya till vänster och mamma Dita till höger :-) De är lika mor och dotter!

RSS 2.0