Calmigos

Moya har också blivit klippt under jullovet. Hon hade en otroligt tovfri men ändå lång päls så det gick att klippa henne med 13 mm-skäret! Det har aldrig fungerat tidigare. Det var bara på benen som det var lite tovmatta underst så saxen fick komma till hjälp. Så här ullig och gullig var hon före. Lite brun i skägget blir hon alltid. Det ser lite tråkigt ut.


Här poserar hon ute i snön.

Här hemma uppskattar vi verkligen vår ras två olika utseenden. Perron är ju otroligt fin och gullig när den är långhårig (om det inte är för tovigt förstås) men när vi väl klipper ner våra hundar tycker vi att de är otroligt graciösa och vackra. Och de talande ögonen kommer ju fram då också.

Här kikar Moya under lugg när hon har stulit ett litet penntroll.

Moya är sedan födseln en obotlig tjuv. Denna egenskap har hon lämnat i arv till alla sina barn och även till vissa barnbarn har vi hört ryktas om. Moya ÄLSKAR allt som är mjukt och mysigt som tex trollet på bilden. Många skratt har vi fått. Ett exempel var när hon kom med en urgammal nalle i munnen hemma hos Ulrikas faster och ett annat var när hon kom med Virrans nyckelknippa i munnen för det satt en liten mjuk nalle som nyckelring på den. Hon hade stulit den från Virrans hallbyrå när vi satt i köket och hade styrelsemöte i perroklubben. Som tur är biter hon inte sönder sakerna utan vill mest naggas på dem.